Ljud eller buller

Ljud är tryckförändringar i luften som vårt öra kan uppfatta. Dessa svängningar fortplantar sig som vågor genom luften, där vågorna består av förtätningar och förtunningar av luftmolekylerna. Allt ljud som når våra öron är i grunden samma fysikaliska fenomen – tryckförändringar som vårt hörselorgan omvandlar till elektriska signaler som hjärnan tolkar.

Buller definieras vanligen som ”oönskat ljud” – men denna definition är komplex eftersom den bygger på subjektiva upplevelser. Ett ljud som är önskvärt i ett sammanhang kan vara störande i ett annat. Musik kan vara njutbart när man själv valt att lyssna, men upplevas som buller när det tränger genom väggen från grannen. Den subjektiva upplevelsen påverkas av faktorer som:

Ljudets styrka och frekvensinnehåll
Tidpunkt och plats
Aktiviteten vi ägnar oss åt
Vår inställning till ljudkällan
Möjligheten att kontrollera ljudet
Ljudets informationsinnehåll
Vår individuella känslighet

Att klassificera ett ljud som buller handlar därför inte bara om dess fysikaliska egenskaper, utan också om hur det påverkar oss i ett specifikt sammanhang. Ett svagt men högfrekvent pip från elektronik kan upplevas som mer störande än ett starkare men jämnt bakgrundsljud. Naturliga ljud som vågor eller vindsus upplevs ofta som mindre störande än mekaniska ljud av samma styrka.

Denna komplexitet gör det utmanande att sätta gränsvärden för buller. Medan ljudnivåer kan mätas objektivt i decibel, måste bedömningen av vad som utgör störande buller ta hänsyn till både ljudets karaktär och sammanhanget det förekommer i. Detta är särskilt relevant för nya ljudkällor i miljön, där det saknas lång erfarenhet av hur ljudet påverkar människor över tid.

Ljudet 1000 meter från anläggning med 190 meter höga verk.

Vindkraftverken låter även när de står helt stilla. Kylaggregatet låter och verket måste då och då röra bladen vilket även det ger ifrån sig ljud.

Från verket hörs en typ av elektriskt ljud, ett ljud som kommer från den nedre delen av verket. Ett ljud som inte bara hörs när man befinner sig nära verket utan även hörs på längre avstånd.

Vissa verk avger också en ton, en ton som inte hörs bara vid verken utan också hörs tydligt vid närliggande fastigheter.

Exempel på andra ljud från vindkraftverk är olika typer av metalliska ljud.

Ett annat ljud är ljudet från bladen när det knakar från det balsaträ som finns i bladen, det sker när det har varit stora temperaturförändringar. Det har varit flera plusgrader på dagen och sedan så sjunker temperaturen till minusgrader på natten.

Ljudet när turbinen vrider sig mot vindriktningen

Ljud från verk

Filmen visar, eller dokumenterar, en promenad från en bostad till en anläggning med 10 stycken Vestas V136. Bostaden ligger 750 meter från närmsta verk i anläggningen.

Vindkraftverksanläggningar placeras ofta i miljöer som antingen klassats som tysta eller av många setts som tysta. Vid samråd sägs ofta från projektören att det låter som ett kylskåp eller att naturens ljud oftast döljer ljudet från vindkraftverket. Att när det blåser över ett visst antal meter per sekund så hörs inte verken utan de ljuden döljs av t.ex. vindljud från skog.

Vindkraftverken låter även när de står helt stilla. Kylaggregatet och att verket måste röra bladen ger även det ifrån sig ljud.

I ett åskoväder slogs ställverket i anläggningen som detta verk står i ut. Det tog en vecka innan ställverket reparerades. Under tiden ställverket inte fungerade så var verken helt stilla, bladen rörde sig inte, belysningen blinkade inte och verken var helt tysta. Filmen visar hur mycket ett vindkraftverk låter och hur det skulle låta på den platsen om inte vindkraftverket fanns där. Filmat vid liknande väder med exakt samma utrustning.

Vindkraftverk (Vestas V136) 750 meter från bostad

Vindkraftverk (Vestas V136) när ställverket var ur drift (helt stilla m.a.o.) 750 meter från bostad